Kolla på bilden här ovan. Och framför allt läst den korta och märkliga texten under den; 5,96 hp, med tillägget att denna Model 19 är en toppventilare.
Märkligt kan man tycka. För en 600-kubiks Model 19 från 1933 ger knappast enbart låga sex hästar, eller hur?!
Svaret är att det angivna inte är vanliga hästar, utan ”skattehästkrafter”. Vad är då det?
Här är svaret: Om du tittar på gamla registreringsbevis står det, exempelvis på en 500:a, att effekten är 4,98/20. Man kan därför lätt tror att cykeln bara lämnar 4,98 hästar, vilket är fel. 4,98 står för den effekt som cykeln lämnar vid 1 000 varv, inte toppeffekten, den är 20! Femhundran i detta exempel ger alltså 20 ”vanliga hästar”.
När det här gamla användes gav det även dåtidens bilar sina modellbeteckningar. Vi kan ta Morris 8 som exempel. Siffran står för den effekt som modellens motor lämnar vid tusen varv. Ett annat exempel är Citroen CV4. CV är en fransk förkortning, Cheval Vitesse, ”hästkraft”. (Hästkrafter, HK (svenska) , HP (engelska), CV (franska) och PS (tyska)). Fransmännen räknade fram sin siffra lite annorlunda än engelsmännen, men principen är densamma.
Man kan även via skattehästkraften, se motorns volym. Räkna med en skattehästkraft per hundra kubik, 4,98 ger alltså ungefär 500 kubik. På 350:or var skatteeffekten någonstans runt 3,45-3,48. Systemet förklarar också varför det finns få 350:or i Sverige, jämfört med Storbritannien där man betalade skatt efter hur stark motor var, därav namnet ”skattehästkrafter”. I Storbritannien var 350:orna skattemässigt mer gynnade än i Sverige. Att systemet försvann på femtiotalet märktes på bilarnas modellbeteckningar som då blev helt annorlunda.
En snabbtitt i Nortonfabrikens broschyr Roadholder från 1938, visar fabrikens modellprogram där samtliga cyklar presenteras med hästkraften (h.p.) angiven under bilden. Utan kunskap om systemet med skattehästkrafter, blir man lätt förvirrad eftersom exempelvis Model 19 här ovanför anges ha ”5.96 h.p.”.
Mer fördjupning? Fortsätt då att läsa:
Fram till omkring 1910 var det meningen att den siffra som angavs av tillverkaren skulle ange motorns verkliga effekt. Ibland angavs en dubbel siffra (exempelvis 10/12 eller 24/30). Då betydde den första siffran effekten vid 1 000 varv per minut, medan den andra siffran angav effekten vid högsta varv.
I olika länder infördes skilda system för beräknandet av så kallade skattehästkrafter. I Storbritannien och på Irland infördes RAC-systemet som beräknade antalet hästkrafter (HP) med cylinderdiametern som grund. Samma beräkningsgrunder användes i USA medan tyska (PS) och franska (CV) skattehästkrafter efter olika system var för sig. En brittisk bil på 15 HP kunde på så vis i Frankrike kallas 11 CV och i Tyskland 9 PS. Det franska systemet infördes 1912 och det tyska ungefär samtidigt. Innan dess, betecknade CV och PS verkliga (bromsade) hästkrafter.
När motoreffekten per litervolym steg, blev skillnaden mellan skattehästkrafter och verklig effekt allt större, särskilt enligt de brittiska och amerikanska systemen. I mitten av 1920-talet kunde därför en bil betecknas 12/50 eller 14/40, där den första siffran angav skattehästkrafter och den andra den verkliga effekten vid fullvarv. För kompressorförsedda bilar angavs ibland tre siffror, och då avsåg den tredje siffran den verkliga effekten när kompressorn var inkopplad.
RAC-systemet för skattehästkrafter övergavs 1948 och nu har man nästan upphört med sådana system. Motorvolymen anges i liter eller kubikcentimeter (cc) och motorstyrkan i bromsade hästkrafter. I alla fall för oss gamlingar med klassiska järn. För andra, moderna människor, är det Kilowatt (Kw) som gäller.